Good morning Vietnam

Då var vi äntligen framme i Vietnam. Resan hit gick på ca 18 timmar. Vi började kl. 06.30 med minibuss från Koh Lanta till Krabi, det var en ganska smärtfri resa. Sedan flög vi från Krabi till Bangkok och därifrån till Saigon. Det var två riktigt skumpiga resor och när vi kom fram var jag såå glad att vara nere på fast mark igen. Vi hade tänkt flyga till Nha Trang, men planet skulle gå så sent, så vi bestämde oss för att ta en taxi. Det skulle ta sex timmar. Efter åtta timmar var vi framme och den värsta bilfärd jag har haft i mitt liv var över. Färden bestod av tutande, blinkande, galna omkörningar och tvärnitar. Chauffören var iaf jättegullig, han tog med sig sin fru också.

Första intrycket av Nha Trang var väl lite så där, men jag tror att det blir bättre bara solen kommer fram och man har bott in sig lite. I gårkväll åt vi middag och drack några öl med en av killarna, Wayne, som Peter ska jobba med. Vi var på ett väldigt fint Vietnamesiskt ställe som inte hade några menyer på engelska. Som tur var har Wayne lärt sig lite vietnamesiska, men det tog ändå ett bra tag innan vi hade fått till rätt beställning. Efter maten kom det en Vietnamesisk kille, Anh, som också jobbar på dykcentret. Väldigt schyssta killar. Efter att ha träffat dom så känns det faktiskt väldigt bra att vara här.

Det är ingen konst att leva billigt här iaf. Notan igår kväll bestod av mat för tre personer, nio stora öl (mer än 50 cl) och tre små öl. Allt det här gick på 235 000 dong, vilket motsvarar ca 100 kr.

Människorna som bor här verkar hur gulliga som helst, det trodde jag inte efter jag hade träffat på surhaggan i passkontrollen, så det var en glad överraskning.

Såg ni bilden på spindeln i förra inlägget? Det var den fjärde stora spindeln vi hade i våran bunge, så ni kan ju gissa om vi är glad att vara därifrån.

Jag skriver mer så fort vi har bott in oss lite.

Kram Caroline